dialekt

abekatt
härmapa, efterapare

Skånska.
av Johan - Rapportera
agasam
En person som är dryg och lite överlägsen. Myndighetsperson.
av Vivan - Rapportera
agedyna
tygdyna för sittbrädan (agebrädan) på hästvagn
av jjswede - Rapportera
alamiva
ah lah mi va, det är ju egentligen inte ett ett fristående ord, utan bara en hopdragning av: ah, låt mig vara. på skånska. det vill säga med så många vokaler och så lite konsonanter du bara kan, slappna aaaaav i munnen...!
av däka - Rapportera
andtruten, andtröten
Andfådd
av Folkmun - Rapportera
andärna
Annorlunda. Hon är lite andärna. Hon är lite annorlunda.
av Folkmun - Rapportera
annevessare
Med ordet annevessareförstås annorlunda. Detta är på västgötskta och använt bland annat i Alingsås-bygden.
av Karin Johansson - Rapportera
apskaft
korkad och klumpig person, grobian
av Dagobert - Rapportera
arri, arrig
vred, arg
av Evert - Rapportera
arti(g)
underlig,konstig
av Bo - Rapportera
asaballe
Skinkan, röven, rumpan.
av Folkmun - Rapportera
Bagn
Grov gren, d.v.s. grövre än en kvist men inte en stam.
av Blom - Rapportera
bakanför
bakom
av jjswede - Rapportera
Balle
I södra Sverige är det samma sak som rumpa, stjärt eller bak. Men det kan betyda penis i andra delar av landet, vilket kan medföra en hel del missförstånd.

En skåning i Stockholm sätter sig hastigt ner på en hård brits och utropar "Aj min balle!", till många stockholmares förvåning.
av Oskimi - Rapportera
bar-arseltidning
porrtidning
av Vicke - Rapportera
bege
låt bli

exempel: bege den varma grytan!
av Veronika - Rapportera
blannevann
Läsk eller juice att blanda med sprit. Se även groggvirke.
av HLN - Rapportera
bleke
Spegelblank yta på havet. Lugnt vatten utan en krusning.
Det är nästan bleke. Det är nästan spegelblankt.
av Folkmun - Rapportera
blia
Det är blia ute.
Igår va he kallt men nu ä he blia.

T.ex om det var -30 grader igår och det är -10 grader idag så är det blia
av Anna - Rapportera
Blindknagg
Broms (blodsugande insekt)
av YL - Rapportera
Blockmongo
En välutbildad person som genom många timmar av ständig läsning på/i "intressanta" hemsidor/böcker, yttrar sig, men för inget förnuftigt resonemang, utan "ordbajsar" orelevant/ointressant fakta.
av Pinnen - Rapportera
Blottna
Kalixmål för när huden varit blöt länge och blir skrynklig och upplöst. Kan även avse t.ex tunnbröd som legat länge i dopp i grytan. ”Handen har blottnat”
av Björn - Rapportera
blåmme
plommon
av Johan - Rapportera
blånna
rosta, Ex. "Järngrytan måste vara helt torr efter diskningen, annars blånnar den."
av Lennart Bergbom - Rapportera
blädda
Avföring eller smörja

Ex: Hagen var full av färska kobläddor
av Salome - Rapportera
blöd(t)
mjuk


Ordet kommer från danskan.
av Bo - Rapportera
Blötgubbar
Annat ord för Hjortron, bl.a från Dalarna och Hälsingland
av Wooltown - Rapportera
bobbe
stroppig person
av Kallum - Rapportera
Bojsor
Byxor
Används i Skåne
av Tom Glendestam - Rapportera
bonka
Bonka - knacka/slå
av Stephanie C - Rapportera
bôrstigel
igelkott
av Thomas - Rapportera
Brocka
Cementblandare
Malmöitiska - Skånska
av Wooltown - Rapportera
Bräkka si
kräkas, kasta upp
av Bo - Rapportera
Bräms
Broms (blodsugande flygfä från familjen Tabanidae). Dialektal variant från norra Sverige.
av Madeleine - Rapportera
bröfittan
Munnen. A du, dra igen bröfittan! Håll käften!
av Folkmun - Rapportera
bulsa
rotmos
av Jane - Rapportera
Buskabohie
Fiktivt namn som ges avlägsna byar, platser eller gårdar i skämtsamt eller förklenande syfte.
av Folkmun - Rapportera
butt
Liten ask. Exempelvis en matlåda, glassförpackning eller liknande. (Södra Dalarna)
av J* - Rapportera
butta
Används i Värmland som synomym till knuffa och putta
av E - Rapportera
byssja
Göteborgskt ord för byggarbetarbarack
av Stenis - Rapportera
bånge
torr trädgren
av Allan - Rapportera
bårnig
Gravid, vänta barn (bårn), "jänta va bårnig". Ångermanländsk dialekt
av PerraNord - Rapportera
bås
grovt damm, såsom av hö
av SGod - Rapportera
Bögebacken
Gammalt ord för bokskog på willändska(skåne/blekinge gränsen)
av Mats Olsson - Rapportera
bördig
Göteborgskt utryck. Om man är bördig är man snäll, schysst.
av Stenis - Rapportera
bös
odefinierad smuts, gyttja eller träskvatten.
även avskum när syftningen är ett väsen

Småländska
av fluiiid - Rapportera
bös
Adj. I n:a Skåne = ful, otrevlig (om person). /Se f ö "Rietz dialektlexikon"!/
av Bertil E - Rapportera
bös
Synonymt med "alla andra". Gäller Gävle, kanske även andra delar av Sverige.
T.ex. i laguppdelning i idrott: "Vi två mot böset"
av Fritjof - Rapportera
böss
skräp
av EKO - Rapportera
Böttsänkt
Oftast en 740 med fjädrarna kapade 4varv!
av börn begnt - Rapportera
dabbig
Att man har klantat sig eller går över gränsen vad gäller beteende sig.
''sluta dabba dig'' (beteende just nu) ''nu har du dabbat dig'' (gjort bort dig)
av Emilia - Rapportera
dagvill
Att inte vara säker på vilken dag eller vilket datum det är.
av Åström - Rapportera
diskelase
disktrasa
av Veronika - Rapportera
dons
brunn
av Nuffe - Rapportera
donsalock
brunnslock
av Nuffe - Rapportera
dorving
Person som har klandervärd karaktär. Kan även användas om människor och djur som uppträder galet eller besynnerligt.

Känt dialektalt från i vart fall Uppland.
av Rudolf 1922 - Rapportera
Dra en skinnbanjo
Runka, onanera (om män).
av Folkmun - Rapportera
dratta
ramla. ex dratta på ändan
av Hans - Rapportera
dret
skit (bildligt), även som förled; dretsnygg (skitsnygg, mycket snygg), dretstövel (skitstövel). Se även drit.
av Lomme - Rapportera
dretla
Spilla. Dretla inte! Spill inte!
av Folkmun - Rapportera
drulen
Penisen, snoppen, kuken.
av Folkmun - Rapportera
dällan
nere i dällan = sankområde, dalen, dälden
av Cordula - Rapportera
dönna
tordöna,åska ex det dönnade (det åskade), dönan går(åskan går, det åskar)
av Bo - Rapportera
dörrmak
Den övre delen av dörröppningen. Alt. även hela dörröppningen.
av P - Rapportera
döven
Trött,Slut,matt.
av Emizzz - Rapportera
ederkopp
spindel
av Bo - Rapportera
efterår
höst (årstiden)
1. Jag hatar efterårsväder (jag hatar höstväder)
av Johan - Rapportera
elle(r)s
annars
av Bo - Rapportera
engång
ens
1. Han har inte engång (han har inte ens)
förekommer ofta i "mellanformen" ens engång t.ex. 2.(han har inte ens engång (han har inte ens)
av Bo - Rapportera
felen
otäck, obehaglig
av Johan - Rapportera
Fesljummen
Än hä öln ä ju fesljummn.
Den här ölen är rumstempererad.
av Masen 2000 - Rapportera
finka
(finka) eller (feinka).
Hårt tunnbröd som blötts i vatten och smör i en stekpanna och ätes med stekt fläsk.
av Herbert - Rapportera
fittamad
smörgås med stekflott
av jjswede - Rapportera
fjas
vagina, precisare uttryckt
av sigvald goffeng - Rapportera
fjolle
Dåre, dummerjöns, konstig person. Vad var det för en fjolle?
av Folkmun - Rapportera
Fjollholm
Blekingsk benämning på Stockholm, jfr det norrländska uttrycket Fjollträsk.
av Folkmun - Rapportera
fjosajävel
Lokalt uttryck som emellanåt kan avnjutas på Öland. Betyder ungefär (pryl), (pinal), (grunka), ofta sådan som inte fungerar så bra eller är (kass). Kan också betyda ungefär "det här tycker jag är en mystisk apparat/anordning/företeelse" eller "vad är detta".
av Halvljus - Rapportera
fjåne
idiot
av Kallum - Rapportera
fjälkigt
lite fettigt, typ avsvalnat använt diskvatten
av Kärstin Bremer - Rapportera
Fjärrsyn
Tv. se på fjärrsyn (titta på tv) jmfr tyska,danska,norska
av Johan - Rapportera
Flasig
Flasig är man när man talar med många sexuella associationer, inte fullt ut somTourettes syndrom men mer än normalt.
av Sigvald Goffeng - Rapportera
flasig
Flasig är man när man talar med många sexuella associationer, inte fullt ut somTourettes syndrom men mer än normalt.
av sigvald goffeng - Rapportera
floddamad
smörgås med stekflott på
av aulawabel - Rapportera
flokig
Ostrukturerad, slashasig.
av Åström - Rapportera
Flôs
Göteborgska för små flygande insekter, flygande bös.

- "När jag cyklade i skogen fick jag en massa flôs i munnen!"
- "Du får la hålla munnen stängd när du cyklar!"
av Andreas - Rapportera
Fluk
Vattenpöl

Plural: flukar

Exempel: "Dä va fullt mä flukar på vägen" betyder "det var fullt med vattenpölar på vägen".
av Madeleine - Rapportera
flurig
En okammad och spretig frisyr.
av Gustav Schweiz - Rapportera
flått
fästing
av Johan - Rapportera
Flö
Verb i imperativ, att uppmana någon att flytta på sig. Västgötska.
av Mash - Rapportera
flöd
grädde
av Bo - Rapportera
fnatt
Fnatt, ursprungligen löss. Att fnatta sig är att klia sig eftersom löss kliar. Detta har överförts till att klia sig i allmänhet. Att "ha fått fnatt, eller fnatta runt" är att bete sig som om man fått loppor eller löss.
av Peyo - Rapportera
Fnatta på
Öka takten, snabba på.
Fnatta kan även betyda klia.
av psMa - Rapportera
Fnedra
Fnittra, småskratta.

"Seder du och fnedrar igen?" Sitter du och fnittrar igen?
av mrbobban - Rapportera
fomme
Dumskalle. Kanske från engelskans "fool". Fomme som uttryck är vanligt i Bohuslän.
av Makarios - Rapportera
frack
Att inte känna sig "frack" är det samma som att känna sig lite krasslig, men kan också betyga att någon har det sämre ställt. T.ex. "jag känner mig inte så frack idag" eller "de hade det inte så frackt hemma".
av fridator - Rapportera
franskisar
Pommes frites i det svensktalande Finland. Särskilt i Österbotten.
av Daniel - Rapportera
Frö
groda
av Bo - Rapportera
fubbick
idiot, rövhål
av Lena - Rapportera
fubbigt
Fuskigt, orättvist (Blekinge)
av Jjt - Rapportera
full parra
Göteborgskt ord för full fart
av Stenis - Rapportera
Fuse
Ladugård

Uttal: Fuusä
av BettanK - Rapportera
Fy vale!
Betydelse: Usch!, Fy!, Vad hemskt!
Användning: Utrop
Typ: Dialektalt
Härkomst: Norra Hälsingland
av AllmäntKåsig - Rapportera
fyka
fyka kan jämföras med liknande ord i norskan, men även med ryskan vjoka = snöstorm.
av Sigvald Goffeng - Rapportera
fyle
Lite föraktfullt om en grupp människor.
av Sigvald Goffeng - Rapportera
fårgråt
Den substans som finns i ögat när en vaknar. Andra benämningar: (ögongrus), (ögonträck).
av Snurk Burk - Rapportera
fårrkjela
skämma bort (jmf fårrkjelad)
1. Fårrkjela sig själv (skämma bort sig själv)etc.
av Bo - Rapportera
fårrkjelad
bortskämd
av Bo - Rapportera
fårrskjel
skillnad
av Johan - Rapportera
fårrskjeliga
olika (jmf fårrskjel)
1. Det finns fårrskjeliga orsaker till (det finns olika orsaker till) 2. Fårrskelliga mål (olika mål) etc.
av Bo - Rapportera
Fälleben
Ett annat ord för 'krokben'. Sägs ofta i Skåne, men även i Småland och Halland.
Exempel: 'Han satte fälleben för mig! Jag snubblade till och höll på att trilla rakt ner i en stor vattenpöl.'
av Bumdersophia - Rapportera
fän
Ordet fänanvände en man från Skaraborgs län på 1950-talet. Han kunde säga " Det gör inte ett fän" och menade då att det gör inte något alls. Kanske att fän är en sammandragning av fjäder, som är lätt och många gånger liten. Men jag skulle vilja att någon annan förklarar härkomsten och utbredningen av detta dialektord.
Hälsning Karin
www.karinj.se
av Karin Johansson - Rapportera
fäx
ladugård
av Veronika - Rapportera
Föla
känna
av Bo - Rapportera
föle
känsel
av Johan - Rapportera
företräkka
föredra (se träkka)
av Johan - Rapportera
förnd
= vissen
av Birgit - Rapportera
Förvedna
Nyfikna på göingska
av Camilla - Rapportera
förveten
Nöjd, i betydelsen "jag har sett tillräckligt nu, är inte intresserad av att gå här och titta längre", "min nyfikenhet är stillad".
av Birgit - Rapportera
förveten
nyfiken
av Mormor Berta - Rapportera
förår
vår
1. På föråret börjar blommorna blomma (på våren börjar blommorna blomma)


Ordet kommer från danskan.
av Johan - Rapportera
förörater
Även förörad, men förörater är lite extra dialektalt. Betyder inte direkt förvirrad utan mer virrig, snurrig. Används ofta om en dement person. Kan också handla om att man gått vilse och inte riktigt förstår vart man är.
av Jennie - Rapportera
gagga
snattra, jämför tyskan ord för anka
av sigvald goffeng - Rapportera
gapa sömnigt
gäspa
av kerstin - Rapportera
gigga
Spotta, låta saliv falla ner på marken
av Tommy Lyxell - Rapportera
gjär
jäst
av Hans - Rapportera
gjätta
gissa
av Magnus - Rapportera
glyse
Betyder "titta stort och intensivt!"
Från Värmland
av Kristina BG - Rapportera
glyttaglytt
Barnbarn

folkmun
av Salome - Rapportera
glötigt
jobbigt, svårt
av Nuffe - Rapportera
glöttig
Barnslig. Ex. om vuxen person "han är glöttig".

Även "glöttar" om barn (pl.).

Hässleholm, norra Skåne
av cadahl - Rapportera
Go i boet
Dum i huvudet
av Tyke - Rapportera
Gottis
Gottis sa vi i min barndom i Malmö - numera säger man godis
av Thomas Claesson - Rapportera
gradestock
termometer
av dahl - Rapportera
Gresabit
Äldre dialektal benämning på polkagrisar. Kan dessutom nyttjas som epitet för kraftiga och/eller överviktiga människor eller djur, jfr. "en riktig bit".
av redeemingblade - Rapportera
grisk
glupsk, hagalen, ivrig efter
av Evert - Rapportera
grogghagga
Kvinna med hög alkoholkonsumtion. Kvinnlig alkoholist.
av Folkmun - Rapportera
Grylla
Kalixmål för att grisa, spilla eller söla ner.
av Christer - Rapportera
grönne
Det betyder "fundera" på Värmländska
av ADA - Rapportera
Gröpper
När jag bodde i Örebro så pratade folk om grusgröpper eller gröpper. Lärde mej att det var synonymt med grusgrop.
av Ika - Rapportera
gu så (dant)
Sven: Jag bakade kakor som du bad mig om.
Inga: Gu' så bra! (Användning av endast "gu' så *ADJEKTIV* "

Sven: Men jag fastnade med armen i ugnen när jag skulle ta ut dem från ugnen så jag kan inte komma i alla fall.
Inga: Gu' så dant! (Betyder: Så hemskt!)

Sven: Jo, jag sitter här med armen än och eftersom jag skulle iväg nu lånade jag ut huset till grannarna som skulle ha swingerfest.
Inga: Gu' så dant! (Betyder: Så sjukt!)
av Legolast - Rapportera
gularöd
morot
av Bo - Rapportera
gåk
Penis, snopp, kuk.
av Folkmun - Rapportera
Gås
Ett slangord för antingen en joint (cannabis cigarett) eller ett stycke cannabis. Benämningen uppkommer i artisten Petters låt "Logiskt" där stycket lyder:

"saknar röka gräs, bara en liten gås
jag hade nog torskat på droger om jag inte fått en psykos"

Uttrycket tros uppkomma från Sollentuna, Stockholm.
av Harrold - Rapportera
göing
GÖING är en ejderhane i praktdräkt
av Mats - Rapportera
gör
Förstärkande ord som används längs med västra halvan av Sverige, från Göteborg i söder så långt upp som till Idre i norr. Kan ha norskt ursprung. Uttalas med hårt G, ej J. Gör-mycket, gör-starkt.
av saga - Rapportera
gör-
Används som förled och för att förstärka andra ord, t.ex. görgött (jättegott), görsköj (jätteskoj) o.s.v. Värmländska, västgötska.
av Lomme - Rapportera
gött mos
Göteborgs uttryck för något som är trevligt, skönt.
av Stenis - Rapportera
hajna
han
av Tommy - Rapportera
harta
Hälften
av M - Rapportera
Have
Trädgård skånska från a till örrk

1.Sitta i haven (sitta i trädgården)
av Bo - Rapportera
He
Ersätter sätta/ställa/lägga.

Exempel: Var ska jag he den här boken?
av Linda - Rapportera
hemom
"Jag ska bara sticka hemom först", används som förkortning av att en kort stund sticka hem och sen vidare.
av Ms. C - Rapportera
hi, hia
Att hi eller hia någon innebär att bereda plats, rum till någon, jfr hysa/inhysa.
av Folkmun - Rapportera
hi, hia
Att hi eller hia någon innebär att gömma någon, bereda gömsle.
Jfr engelskans hide.
av Folkmun - Rapportera
hialös
otålig
av jjswede - Rapportera
hie
Lya, gömställe. hiahi
av Folkmun - Rapportera
hie
Ställe eller boplats där det är extremt stökigt och/eller förfallet. En plats där ingen civilicerad människa skulle kunna tänkas bo eller leva. Kan jämföras med ord som; Soptipp, Svinstia, Rövarkula etc.

(Sävsjö)
av Leffe - Rapportera
hin sian
andra sidan (bakom, baksidan)
av jjswede - Rapportera
hodda
bod (byggbod)
av jjswede - Rapportera
hôga
Komma ihåg. "Jag hôgart inte" = Jag har glömt av det.
Dialektalt ord från kindbodialekten, som talas i Boråsområdet.
av tmb - Rapportera
Hoja
att cykla
av Alex - Rapportera
hua
ungefär "usch", södra norrland.
av stina - Rapportera
hull
hål ex det är hull i golvet (det är håll i golvet)
av Hans - Rapportera
Husbonnaktig
Bestämmande
Översittare
av Morgan Deile - Rapportera
husska
komma ihåg, minnas, hugsa
av Bo - Rapportera
hydd
Den första tunna isskorpan på vatten (oavsett typ; vattenpöl, tjärn, sjö, havet, åar osv)
av Pia Larsson - Rapportera
hydda sej
tvätta sig
av Martina Colleen - Rapportera
hygga sig
ung. ha det trevligt (anses vara svårt att helt översätta till rikssvenska) ex 1. Hygga sig med några öl på kvällen 2. De hyggade sig mycket under julen.
av Bo - Rapportera
hyll(e)
fläder
av Johan - Rapportera
hysta
Hysta. Man kastar bollen uppåt.
Kasta. Man kastar bollen framåt.
av Ing-Marie Koppel - Rapportera
hånt
förargligt
av Nils - Rapportera
hänga ut cellon
urinera
av Polly - Rapportera
häpa
Brådska. Det häpar = det brådskar. Det är inte så häpet = det brådskar inte.
av Sigvald Goffeng - Rapportera
hätte på
slutat regna
ex.så kan man säga:-vänta, gå ut när det hätte på!

(södra Småland)
av Kerstin - Rapportera
häven
svullen
av Bo - Rapportera
hörk
kaxig, stursk
av David - Rapportera
hörk
pigg, rask
av Niki - Rapportera
Hörra
En brud som ligger runt/playar
av Skabb - Rapportera
hös
Småländska för huvudet av en gris.
av Danne - Rapportera
höss
(höss) hur, ex höss äremäre? Hur är det med dig, hur mår du
av IngerM - Rapportera
hössbönn
(hössbönn) herrn i huset, husbonde, uttalas snarlikt engelska husband
av IngerM - Rapportera
Hössla
Föra oljud, prata, tjattra på ett störande sätt. Ex. Hössla inte, ungar!
av Johanna Westman - Rapportera
Höst
Skörd
av Bo - Rapportera
Hösta
Skörda
av Bo - Rapportera
i bet
att vara i bet = att ha problem, att inte klara av en sak
av Cordula - Rapportera
I vale mä
Då och då, ibland
av Susanne - Rapportera
igen
kvar
av Bo - Rapportera
ill
eld, bestämd form: illen.
av Folkmun - Rapportera
jann sian
denna sidan, hitsidan av något
av Martin N.Rörum - Rapportera
Jehu
ord som betyder stressad/hetsig, exempelvis sluta fläng runt som ett jehu

Används bland annat i mellersta Norrland.

Ordet är ursprungligen en liknelse med den bibliska personen Jehu som for fram snabbt och vilt.
av irja88 - Rapportera
Jett (presens), Gatt (imperfekt)
Observera att gatt på vissa håll (läs norra hälsingland) ersatts av "jetta". Betydelsen är dock densamma.
Ex: Jag jetta borsta tänderna. Jag var tvungen att borsta tänderna.
av AllmäntKåsig - Rapportera
joll
Pjåsk, tjafs, trams, nonsens. Allmänt negativt omdöme.

"Men nu va'lä mycke joll" - Den aktuella nivån av trams i förevarande situation är intolerabel.

Förekommer även i verbform - jolla:

"Sluta jolla're" - Upphör genast med ditt förargelseväckande (omogna, gnälliga, obeslutsamma) beteende.
av Åström - Rapportera
jolla
Gammal Stockholmsslang för att 'skolka'
av Alex - Rapportera
Jänta
Betydelse: Flicka, Tjej, Ung ogift kvinna

Typ: Dialektalt/Ålderdomligt
Härkomst: Norrland? Hela Sverige?
Belagt från norra Hälsingland
av AllmäntKåsig - Rapportera
jäsig
Bra, mysig, skön, cool.

"Nigredos nya platta ä' väl fö' jäsi'len?" - Den nya skivan från Nigredo (en rockorkester) är väl bra?

Förekommer även som partikelverb - "att jäsa [på] ngt./ngn." - att gå och tänka på något/någon med varma eller positiva känslor.
av Åström - Rapportera
jöla, göla
Urinera, kissa.
av Folkmun - Rapportera
kadorra
kvinna (piga) som vaktar gäss (fjäderfä)
av jjswede - Rapportera
Kaggrig
(Äv. kaggerhänt): Darrhänt.
av Sputnikk - Rapportera
kagret
skakis, dvs darriga händer
av Eva - Rapportera
kangero
Spindel
av Sven Lundkvist - Rapportera
kareklut
tvätta karen med karekluten betyder diska kärlen med disktrasan.
Ålderdomligt
av Birgitta Johansson - Rapportera
kartig
Se katig.
av David - Rapportera
Kase
Majbrasa eller Valborgsmässobål. Kase, eller majkase. När jag var lite så pratade man om att gå att titta på "majkasen". Jag tror att det är lokalt i uppland och gävledala-trakten.
av Jan Bidner - Rapportera
katig
stursk, uppkäftig, stöddig, kaxig

(Östgötska, Småländska)
av David - Rapportera
ked
trött på, ledsen
av Johan - Rapportera
Kerra
Ett annat ord för att kasta något.
av jacobj - Rapportera
kesam
tråkig
av Bo - Rapportera
kesamt
tråkigt, trist (från kesam)
av Bo - Rapportera
kiff
Häftig, cool. Verkar endast förekomma lokalt i de sydvästra delarna av Skåne. Dock inte enbart i Helsingborg. Ordet användes även i Landskrona, Svalöv, Eslöv osv. Användes flitigt under tidigt 90-tal.

Exempel: -"Han är så jäkla kiff!" (=Han är så jäkla häftig!)
av Radiokakan - Rapportera
kiff
Rolig. I alla fall i Klippan där jag växte upp på 1950-talet.
av Martina C - Rapportera
kiligt
Trist, långtråkigt. jämför norskans kjedelig.
av Sigvald Goffeng - Rapportera
kissetofs
Kvinnlig könsbehåring.
av Folkmun - Rapportera
klina
Stryka på eller av något kletigt. (se klena)

Hässleholm, norra Skåne.
av cadahl - Rapportera
Klud
(disk)Trasa,klut
av Bo - Rapportera
klunkfisk
grodyngel
av Dagobert - Rapportera
Klydda; klyddigt
Krångla; krångligt, omständligt
av Jonna - Rapportera
Klå'n, klåen
Ett verbalt uttryck för häpnad, överraskning, eller som kraftuttryck.

"Ta mä klå'n. Bra jobb därna!"

"Klå'n också. Int ha vi fått nå gjort."
av Johan Westberg Laudahn - Rapportera
klåk
Växten är klåk, dvs stor och frodig
Används också i uttrycket "ett klåkt fruntimmer"
av Cordula - Rapportera
Klägg
Lokal dialekt för insekten broms/blinning. Används bla. i Västergötland/Dalsland/Bohuslän.
av Sab - Rapportera
Klöpp
Uppländska för klippt
av Christer Larsson - Rapportera
Knast
Knast är synonymt med Idiot, ålahue, fubbick eller pucko. På 1970-talet fanns även det förstärkta och numera alldeles förbjudna CP-knast. Bägge orden användes av barn och ungdomar sa till och om varann i östra Skåne, företrädesvis i Kristianstadtrakten.

Ex: Adu, jädra knast/CP-knast han ä!
av himlahimmelsblått - Rapportera
kneven
Ordet kneven betyder fumlig på västgötska. Ett exempel är att när man plockat blåbär länge för hand så kan man bli kneven alltså så stel så man blir fumlig och bären ramlar ur handen och ner på marken. Jag har skrivit ett vers på västgötska där ordet ingår, som är så här:
" I blåbäramarkera.
I summer ja skala te skogen.
De va etter bära en reven
man plocka och plocka å ble kneven.
Då måste ja stanna.
Fram kom sugel då man va sulten.
Vi solaglann
man ej bära fann
utan lonka hem å sovde gott
etter den goa skörd man fått"
( skrivet av Karin Johansson 2001)
av Karin Johansson - Rapportera
Knort
Snabbt, att göra någonting omedelbart
av Jocke - Rapportera
knul
kulle, höjd
av jjswede - Rapportera
knöckla
Fotknöl/ankel
av BjursMartin - Rapportera
komma til å
komma att ex Det kommer till att bli värre (det kommer att bli värre) Det är då det kommer till å ske (det är då det kommer att ske)
av Johan - Rapportera
koor
Koor, koorna.

Pluralform av "ko", i stället för "kor". Uttalas "koårr".
Hört i Hässleholmstrakten, troligen vanligt på landsbygden i norra skåne.
av cadahl - Rapportera
kortnaglebögda
Landsbygden,Där inga långa naglar håller,pga hårt arbete med händerna
av Kaj Andersson - Rapportera
kôt
(kôt) klippa, ex ja ska bar kôt å håre. Jag ska bara klippa håret. Uttalas som ö ungefär
av IngerM - Rapportera
kra
skum

Ofta åt det lite ofräscha hållet tex skum som bildats på en hårt driven häst
av Veronika - Rapportera
krabba
Betyder att något krånglar
Det krabbade.
Även betydelsen:
-Vad gör du?
-Jag håller på och "krabbar" lite...
(Dvs; jag håller på och grejar (pular) lite...

Krabba,krabbade,krabbat :)
av Peter - Rapportera
krage
Hann du i tid?
Nej.
Krage!
Jag tappade nycklarna kom inte in, riktig krage!

Betyder pinsamt, jobbigt, besvärligt.
(Stockholms slang)
Kommer av greppet man tar med fingret innanför skjortkragen när situationen blir besvärlig.
Myntat av Joppe ca 1980 och spritt bland Stockholmare nu i 50-årsåldern.
av rico - Rapportera
kraska
Det kraskar i snön när man går och det är riktigt kallt. Det kraskade när bilen körde på grusgången. Det handlar om det ljud som uppstår då småstenarna skaver mot varandra i gruset. När man äter knäckebröd kraskar det också.
av christer norra möre - Rapportera
krasma
Det krasmar i min dotters axel när jag lyfter henne.
av Dennis - Rapportera
krasma
Synonymt med knastra, prassla (ljud). Uttalas liknande, med kort a.

T.ex. "det krasmar i luren" för att beskriva störning i analoga telefonnätet.

Hört i norra Skåne (Hässleholm).
av cadahl - Rapportera
kreglebagge
bråkstake
av aulawabel - Rapportera
kreta
att krafsa hårt, tex kreta ut lera från en skosula med hjälp av en pinne.
av Jennie - Rapportera
kritter
kor (boskap)
av kerstin - Rapportera
krokarna, i krokarna
I krokarna = i närheten, jämför ryskans "krugom" = runtomkring, dvs i närheten.
av Sigvald Goffeng - Rapportera
krypara
(krypare), (krypara), plur
av Sven Lundkvist - Rapportera
krösamos
lingonsylt
av David - Rapportera
kuckerella
Norrhälsingemål för sädesärla. Se även tackeralla.
av Ulf Schöning - Rapportera
Kugatröska
Alternativ stavning av Kukatröska.

Extremt promiskuös person, företrädesvis av kvinnligt kön. (Skånska).

Ex. -"Hon?, den jävla kugatröskan!"
av konkel - Rapportera
kuppjärk
Spindel
av Per Rehn - Rapportera
kurka
Sluta fungera, ge upp
av roger.c - Rapportera
Kvamna
Tuppa av eller dåsa bort av värmen
av Björn - Rapportera
Kväsig
(kväsig) knepig,underlig, ovanlig, lustig, konstig. Gud va kväsigt! Han är så himla kväsig!
av IngerM - Rapportera
käba
godis (folkmun i Kiruna)
av Herman - Rapportera
kär
söt

T.ex. "Det var en kär kisse!"

(Skånska)
av David - Rapportera
köna
Värmlandska för "flicka"
av ADA - Rapportera
kössa
Kvinnliga könsorganet.
Dialektalt uttryck som härstammar från listerlandet.
Se även fiddeli.
av Språkgurun - Rapportera
la, lau
Grindhål, öppning (till betesmark).
av Folkmun - Rapportera
La'a, laua
Ladugård eller loge. Bestämd form la'an eller lauan.
av Folkmun - Rapportera
LABBE subst 'ett labbe'
Bod, litet hus där kroppsarbetare äter.
av Anders N - Rapportera
Lagrann
Noggrann i något som utförs
av Bengt L - Rapportera
laset (lased)
trasig, sönder
av Johan - Rapportera
le
Att vara elak i humöret. Ex: Å, vad le du är! (Blekingska)
av Jennie - Rapportera
legetöj
leksak
exempelvis 1. Vi ska till legetöjsbutiken och köpa legetöj (vi ska till leksaksaffären och köpa leksaker)Obs! Kan ju bli leketöj med anpassat uttal.
av Bo - Rapportera
Lej
Elak
av Erik - Rapportera
lejefolk
tillfällig arbetskraft på bondgårdar, t.ex. vid skörd o.d.
av Pettersson - Rapportera
lia nu
just nu
1. inte lia nu (inte just nu) etc.
av Johan - Rapportera
lillejulafton
Dagen innan julafton, 23/12. Skånsk tradition.

Uttalas åtminstone i norra Skåne på samma sätt som "afton" (inte "julafton"). "Lillejul-" uttalas hastigt och utan särskild betoning. ("lilleju-lAfton")
av cadahl - Rapportera
Lillkrösa
(lilkrösa) ömsint om litet flickebarn,flickbaby,
av IngerM - Rapportera
limin
ha träningsverk
ja e limin = jag har träningsvärk
av roby - Rapportera
linja
Grövre snöre ( ej rep )
av Lennart Å - Rapportera
ljusen
Lampor, dvs plural obestämd form.

I bestämd form "ljusena", sing. best. "ljuset".

Uttalas med extra tyngd på u:et som "frusen" eller "kusen" (inte "husen" eller "tusen").

Hört i Hässleholm, norra Skåne
av cadahl - Rapportera
loj, lojer
Ful, trött eller slö
av Folkmun - Rapportera
lomma
ficka (skånska + stora delar av ex danska områden)
av Bo - Rapportera
lommemög
fickludd, skrafs
av Carlsson - Rapportera
lommepengar
fickpengar
av Bo - Rapportera
lommert
kvalmigt
av Bo - Rapportera
Lu
Grabb
Luar i plural
av Arkivet - Rapportera
lue
buse, busunge, olydigt barn
av Veronika - Rapportera
Luta te 'at
Vila sig, ta en tupplur.
av Folkmun - Rapportera
lyn
blixt
av Bo - Rapportera
lyna
blixtra
av Bo - Rapportera
läder, lädret
Plånbok, börs.
av Folkmun - Rapportera
Lär
läder
av Evert - Rapportera
läre
Du läre göra dä imorrn bitti...
=
Du måste göra det imorgon bittida...
av elaina - Rapportera
läseglytt
konfirmand
av Salome - Rapportera
löjahöl
badplats

Gammal blekingsk dialekt.
av Språkgurun - Rapportera
macka
Att mosa något, tex att macka en banan med en gaffel. (Blekingska)
av Jennie - Rapportera
malle
Det vita innehållet i en småfranska. Sannolikt ett småländskt uttryck.
av Ektorparen - Rapportera
mel
mjöl
av Bo - Rapportera
menns
medan, under tiden
av Bo - Rapportera
mjugg
Att le i (mjugg). Hemlighetsfullt leende. Försiktigt leende. Inåtvänt leende.
av Ingalill - Rapportera
Mjölfisen
Det mjöl som blir kvar ovanpå tunnbrödet efter gräddning i vedeldad bakugn.
av Surjämten - Rapportera
mojan
skånsk ord för mor motsvarande morsan längre norrut
av Thomas Claesson - Rapportera
molla (målla)
köpa godis
av jjswede - Rapportera
monkelus
Dialektal benämning, på gråsugga, i Bohuslän.
av Elva - Rapportera
morsam
skoj,kul,rolig
av Bo - Rapportera
Morsamt
roligt, skojigt,lustigt, skoj, kul
av Bo - Rapportera
munnas
kyssas
av /mr - Rapportera
myet
Mycket
av Folkmun - Rapportera
Måckligt
Smidigt, behändigt
av MP - Rapportera
måde
sätt.

På ett måde så är... (på ett sätt så är...).
av Bo - Rapportera
måg
mås 1. Mågen flyger (måsen flyger)
av Johan - Rapportera
måk
fiskmås
av kerstin - Rapportera
möckla
ge stryk, piska upp
av Nuffe - Rapportera
möga
gödsla (från mög= smuts,gödsel,skit)ex 1. Bonnen har mögat åkern (Bonden har gödslat åkern)
av Bo - Rapportera
mölumma
humla
av Lindbergo - Rapportera
nabo
granne
av Bo - Rapportera
nalla
ta, ta tag i något
av Folkmun - Rapportera
Nalta
Lite, litegrann.

Exempel: "Han är nalta underlig."
Svenska: "Han är lite underlig."
av BettanK - Rapportera
nimm
behändig, praktisk, lätt
av Johan - Rapportera
nisse
tomte 1. gårdtomte (gårdsnisse) 2. Jultomte (Julnisse) etc.
av Bo - Rapportera
nok, nåkk
nog

1. gott nok (bra nog)
2. Nu får det vara nåkk (nu får det vara nog, nu räcker det)
etc.
av Johan - Rapportera
nypotatis
färskpotatis

(Blekingska med mera)
av David - Rapportera
Nåk
nåk, nåk -a, nåk -t. Ångermanländskt adjektiv med negativ ton. dålig; sjuk; underlig; smutsig; äcklig, osv. "Vilken nåk film", "Jag mår nåkt".
av Hanna Löfdahl - Rapportera
Nåk
På pitebonska betyder det att vara elak
av Kristina - Rapportera
näbba
pratsam och näsvis flicka
av Salome - Rapportera
nöjäsigt
bra, jättebra

Dialektalt ord som framförallt verkar användas i Ljusne utanför Söderhamn i Hälsingland, och trakten däromkring.
av David - Rapportera
ocknu
Främmande eller utsocknes
av Erik Andersson Sundén - Rapportera
omtrent
ungefär
av Bo - Rapportera
Omvänd Gärdestad
När en person, antingen avsikligt eller ej, skär upp huden på en annan person med hjälp av en osthyvel.
av Knugen - Rapportera
orm
mask (orm det betyder ju mask...)
av Hans - Rapportera
orpon
Avföringsrester som har fastnat i stjärtbehåringen och bildar små 'bär', i normalsvenskt språkbruk mer kända som kånkelbär.

Följer samma böjningsmönster som hallon, nypon och lingon.
av Åström - Rapportera
paddehatt
svamp
av Bo - Rapportera
Pajsare
En riktig typ, underlig typ, egensinnig
av Thomas - Rapportera
pannejärn
stekpanna
av jjswede - Rapportera
papir
papper

1. papirerna räcker inte (papperna räcker inte)
av Johan - Rapportera
parra
Göteborgskt ord att beskriva t.ex en hiskelig fart
av titti - Rapportera
patta
dia. pattdjur (däggdjur)
av Johan - Rapportera
pen, pän
vacker, söt, fin

pena jäntor etc.
av Bo - Rapportera
pia
flicka,tjej, jänta, tös
av Bo - Rapportera
Pickadoll
Pistol, revolver
av Torbjörn Andy Olsson - Rapportera
pinnaso
igelkott
av jjswede - Rapportera
pissruska, pisseruska
Kvinnlig könsbehåring, alt vagina.
av Folkmun - Rapportera
Pizzang
Resturang säljande pizzor och annan mat.

"Kolla, en pizzang! Vi går in"
av KRU'Q.S. - Rapportera
pjuklarv
unge eller barn
av Marene Landström - Rapportera
pjäsig
pösig
av Mormor Berta - Rapportera
Postnär(en)
Brevbärare(n)
av Erik Pehrers - Rapportera
potäter
potatis
av Ryndal - Rapportera
puda
kudde, puta
av Bo - Rapportera
Puggepevling
Grodyngel
Dialekt från Skåne
av Wooltown - Rapportera
pula
Trycka upp snö i ansiktet på någon. Liknande betydelse som mula.
av Lasarus - Rapportera
pullerulla
barnsligt, barnvänligt uttryck för det kvinnliga könsorganet
av Weran - Rapportera
purken
purken kan jämföras med norskans "purke" = sugga
av Sigvald Goffeng - Rapportera
pykke
krimskrams, liten sak
av Salome - Rapportera
pylsa
Korv
av Bo - Rapportera
pyngel
Stryk. Ex: "Ska du ha pyngel?" eller "Har du åkt på pyngel?" (Blekingska)
av Jennie - Rapportera
Pågatös
Metrosexuell tjej/kvinna (på svenska: "pojkflicka")

(skånska)
av KM - Rapportera
päsa
En päsa är helt enkelt en öl. - Ska vi ta en päsa sen? Dalsländska - Färgelanda med omnejd
av Hemi426 - Rapportera
pölsesnakk
vrövel, struntprat etc.
av Hans - Rapportera
rabba
bromsa lite lätt, minska farten, genom att sätta ner en fot, t ex när man åker spark nerför en backe
av Lisbeth Airosto - Rapportera
rabba
elak kvinna (fru)
av jjswede - Rapportera
rabbe
att bromsa med foten när man tex åker spark utför en backe
av Hans - Rapportera
RANGLE
Rangle är ett trästaket (typ rödmålat med träribbor som är "spetsade" och vitmålade i spetsen.
Det är koppllat till att något man byggt är RANGLIGT= OSTADIGT
av Mats - Rapportera
Rappel
Skräp, dåligt gjort, ostadig, skranglig, fallfärdig.

Se även rapplig.

I Västerbotten, Lappland, Dalarna och Värmland förekommer ett ord rappel i betydelsen 'skräp'. Uppenbarligen avses i första hand mindre värdefulla föremål som ligger oordnade och som kanske borde slängas bort. En byggnad där man förvarar sådana föremål har man i Orsa i Dalarna kunnat kalla rappelhus. Även föremål som kanske används men är bristfälligt tillverkade, ostadiga eller fallfärdiga har benämnts rappel och i Bjurholm i Västerbotten kunde man kalla en ostadig stege rappelstege. I några få uppteckningar har man uppgivit att rappel betyder 'stenig mark', så bl.a. i Nordmaling i Ångermanland där man också har sammansättningen stenrappel med samma innebörd.




Ett abstrakt ting som ett litterärt verk kan betecknas som rappel om man tycker att det är strunt. Ordet kan beteckna 'krångel' i allmänhet och i Lycksele i Lappland kan en person som är krasslig få höra "att du skulle bli ett sådant rappel!"

Ordet har även några helt andra betydelser, nämligen 'skrammel, slammer, buller' som har upptecknats på några håll i Lappland och i Dalarna samt 'struntprat, pladder' som har upptecknats i Dalarna.

Rappel hör ihop med verbet rappla vars huvudbetydelse tycks vara 'skramla, skrälla, bullra, föra oväsen'. Den är känd från Jämtland, Härjedalen, Småland, Skåne och alldeles särskilt från Dalarna och Blekinge. I dessa två landskap förekommer också betydelsen 'babbla, prata strunt', men innebörden 'prata' har belagts i olika uttryck även på andra håll; särskilt i uttrycken rappla upp 'rabbla upp' och rappla på 'tala hastigt eller oavbrutet' samt uttryck av typen rappla och prata.
av Madeleine - Rapportera
rumla
Rumla runt. Slå runt i betydelsen festa eller allmänt fara runt på ett oplanerat sätt.
av Folkmun - Rapportera
Rummelpengar
Fickpengar. Pengar att roa sig med.
av Helena - Rapportera
rålåpa
raggmunk

en rålåpa, flera rålåper
av Veronika - Rapportera
Rålåpa
"Ugnsraggmunk" jmfr pannkaka-ugnspannkaka. Kan INTE användas om raggmunk man steker på spisen. Lagas i långpanna i ugnen med fläskskivor på, serveras med lingon och ev mjölk. Blekingsk rätt.
av Ingegerd - Rapportera
rälig
äcklig, hemsk.
Ex: "det var en rälig ärtsoppa." - "det var en äcklig ärtsoppa."
Ex 2: "filmen var rälig." - "filmen var hemsk."
av Daniel - Rapportera
rälig
När något är fult eller oestetiskt, exempel; en rälig klänning
av Mono - Rapportera
räligt
äckligt
av Kallum - Rapportera
rävahie
Rävlya.
av Folkmun - Rapportera
Rön
Betydelse: Kåt

Typ: Dialektalt/Ålderdomligt
Härkomst: Norra Hälsingland
av AllmäntKåsig - Rapportera
rörekodd
Om person som rör till det. Röre har självklar betydelse. Kodd är dialekt för penis.
av sigvald goffeng - Rapportera
sav
såg
av Johan - Rapportera
schecka
Schecka mattor = skaka mattor
av Cordula - Rapportera
schyrre
schyst, just, bra, hyggligt
av David - Rapportera
Se pass!
Betyder "Där ser man" Eller "det var inte dåligt". Bondska, dialekt övre Norrland.

-Hur mycket tar han i bänkpress?
-170kg!
-Se pass!

-Hur mycket fick du för bilen?
-!47 000!
-Se pass!
av Olle - Rapportera
sippling
en person som är utvecklingsstörd eller efterbliven.
av hellsingland - Rapportera
sjotta
Toalett
av Liv - Rapportera
skab
skåp
av Hans - Rapportera
skala
skala kan betyda att man går fort. En kvinna i Blekinge som jämt gick snabbt och framåtlutande kallades i byn för skala-Betty
av aulawabel - Rapportera
skamma
förebrå
av Evert - Rapportera
skamma si
skämmas
av Evert - Rapportera
skammel
pall

1. ställ dig på skammeln (ställ dig på pallen)
av Bo - Rapportera
skammel
Betyder tröskel på skånska. Obs! Ej pall.
av gustava - Rapportera
skrafs
Skräp, i synnerhet fickludd.
av Folkmun - Rapportera
skröggar
Julmusten (skröggar) i glaset.
Skummet uppe på läsk eller öl.
av Masen 2000 - Rapportera
skåpar
en pluralform av skåp. Ett skåp flera skåpar (dialekt)
av johan - Rapportera
skävig
Jag hade en blue merle collie och min svärfar frågade mig en dag var den schäviga hunden var. Han kom från Sörmland.Stavningen vet jag inte
(skävig ev schävig)
av Gun Solveig - Rapportera
slabat
förkläde
av dahl - Rapportera
Sleten
Sleten betydde onykter i 50-talets Falköping.
av Göran Folin - Rapportera
slurvig
Ovårdad.

Norra Skåne, utanför Hässleholm.
av cadahl - Rapportera
smala
Småprata
av P - Rapportera
smilsk
inställsam

1. Han är smilsk (han är inställsam)
av Johan - Rapportera
smisska
fjäska,ställa sig in
av Bo - Rapportera
smuck
Litet utrymme inhomhus, nisch eller mycket litet rum ofta för förvaring. "Verktygslådan står i smucken"
av Johan - Rapportera
smårunka
Ta det lugnt. Gå runt och småpyssla.
Som var på frågan: vad gör du? Äh, jag går här å smårunkar lite.
av Folkmun - Rapportera
snaffs
smuts,skräp

1. Ta väck snaffset (ta bort smutsen)
2. Sluta snaffsa ner (sluta smutsa ner)
etc.
av Bo - Rapportera
snale.
kuk
av g. stålby - Rapportera
snapa
dryg person
av Dagobert - Rapportera
snaska, snaska i sig
Äta. Vad snaskar du på? Vad äter du?
av Folkmun - Rapportera
snavset, snavsed
smutsig, lortig
av Johan - Rapportera
Sni
Man är ute, det är kallt och när det då blåser kallas det i vissa delar av Västerbotten för sni. Kanske en variant av svenskans "det blåser snålt"? Varianten snå förekommer i norra Ångermanland.
av Jan Westerlund - Rapportera
Snôppeklämma
Kvinna med lösaktigt leverne. Dialektalt ord från Västergötland
av Lennart - Rapportera
snuda
Näsa (el. ansikte)

Skånska.
av cadahl - Rapportera
snurken
Skrynklig, vissen, ex ett äpple kan vara "snurket" efter att ha legat framme i rumsvärmen.
Möjligen kan ordet användas i överförd bemärkelse om minen hos en person - lite sur.
av Olle Thåström - Rapportera
Snåttren
Hjortron hjortron
av Skellefteraggare - Rapportera
snög
I Munkfors i Värmland säger de att det "snögar" när det snöar!
av Ciafia - Rapportera
snöga
Ordet snöga använde vi i Västergötland i min barndom ( på 1950-talet) och betyder helt enkelt snöa. ex. usch vad det snögar i dag.
av Karin Johansson - Rapportera
snörpa
En snörpa är en gullig liten tjej, som ännu bara är ett barn. Ordet används t.ex. i meningar som "Åh min lilla snörpa".
av fridator - Rapportera
sogel, sovel
Pålägg (på smörgås)
av Folkmun - Rapportera
solbär
svarta vinbär
av Johan - Rapportera
sommarful
fjäril (skånska)
av Bo - Rapportera
spajl
spegel
av Hans - Rapportera
spenavarm
ljummen (vätska som är ca 37 grader )
av Kerstin - Rapportera
speta
att göra någonting hiskeligt fort

"oj han spetade på bra" (han t ex sprang jättefort)

småländska
av fluiiid - Rapportera
spiskammare
skafferi
av Bo - Rapportera
Spraga
skånsk definition av en bitch, mycket negativ form.
av Lena - Rapportera
stekare
Blekingsk benämning på någon som jobbar på McDonalds eller annan hamburgerrestaurang. Används även som benämning på misslyckad person utan framtidsutsikter.
av Folkmun - Rapportera
Stickebärsbuske
Krusbärsbuske
dialekt från Hälsingland
av Wooltown - Rapportera
stikkelbär
krusbär
av Johan - Rapportera
stjitin
smutsig
av roby - Rapportera
stockaflöa
stockvälta
av kerstin - Rapportera
studarumpasö
oxsvanssoppa
av jjswede - Rapportera
stöss
Förvånad, perplex, ställd.
Gärna med förledet gör-
T.ex: Han blev görstöss när han såg mig.

Belagt från norra Hälsingland
av AllmäntKåsig - Rapportera
stöv
damm

1.stövsuga (dammsuga)
2.stövsugare (dammsugare)
etc.
av Bo - Rapportera
sullgucku
Person som sullar. Smetar och kladdar med i mat ellre dryck. Kan även vara person som slarvar. Slarvar eller tappar bort saker, slarvar med att utföra saker korrekt.
av Lasarus - Rapportera
sulten
Hungrig. Uttalas på vissa ställen ungefär som "sulshten".
av stina - Rapportera
sumla
Verb. Blanda kortleken. Dialekt Borlänge med omnejd.
av Lasarus - Rapportera
sylten
hungrig
av jjswede - Rapportera
Syta
Känna obehag. Syta för något, känna obehag inför något. Förekommer i Borås med omnejd, men även i Norge.
av Sigvald Goffeng - Rapportera
syten
Att vara "syten" betyder orolig eller rädd för en sak. Man kan bli syten inför en anställningsintervju t.ex. det är ett dialektord i Västergötland.
av Karin Johansson - Rapportera
Sytligt
Obehagligt. Används i Borås med omnejd. Ordet förekommer även norska, som så många andra boråsuttryck (keligt, kiligt för tråkigt tex)
av Sigvald Goffeng - Rapportera
Sytligt
Obehagligt. Ordet förekommer i Borås med omnejd, men ven i Norge.
av Sigvald Goffeng - Rapportera
sytlön
Kommer av syta=att ta upp ett barn i knät, varvid barnet kanske kissar i knät, vilket betecknas som sytlön=belöning för sytningen. folkmun
av Peringe Pihlström - Rapportera
söggelgök
person som bara vill ha söggel, sovel, pålägg och liknande, värmlänskt
av nisse - Rapportera
sövel
Sås med bitar av ägg, grönsaker eller fisk.
av Arne Mårtensson - Rapportera
sövel
Smörgåsmat
av Martin Paulsson - Rapportera
Tackeralla
Sädesärla på Edsbymål
av Wooltown - Rapportera
talla
att ta på något, ofta något man inte borde röra
av David - Rapportera
tallärk
tallrik
av Hans - Rapportera
tannabissing
Tand
av Folkmun - Rapportera
Tarv
Att vara tarv eller att tarva sig är på sina håll ett mycket vanligt uttryck. I exempelvis Ludvika trakten i södra Dalarna används uttrycket mycket flitigt. Oklart i övrigt om hur utbrett bruket är. Ordet betyder att vara väldigt sugen på att ha, konsumera eller få något. Att tarva sig kan allså betyda överdriven konsumtion eller att ha ett överdrivet begär efter någonting.
av Jess - Rapportera
tetig
(tetig) I Göteborg minns jag att det betydde svårbegriplig eller underlig, konstig. Saknar detta användbara men i Västmanland obegripliga ord. "Dom e' la änna tetiga här."
av Gun Solveig - Rapportera
ti pass
lagom ex. Det är till pass tack (det är lagom tack)
av Bo - Rapportera
tillvetandes, tillvetanes, tevetanes
Nordvästar Blekinge, göingedialekt- pilsk kvinna, kvinna som ger/inte ger sexuellt gensvar; " hon är tillvetanes/hon ä' inte nå't tevetanes".
av The Rock - Rapportera
titt
ofta
av Johan - Rapportera
tittor
Ögonen.
av Johan - Rapportera
tjava
att gå onödiga sträckor.

"tjava fram och tillbaka"
av ida - Rapportera
tjotte
Göteborgare, stadsbo
av dahl - Rapportera
tjvetbösse
De stickor och sågspån som på våren blir kvar på golvet i vedboden efter att veden förbrukats under vintern.
av EKO - Rapportera
tôligt
(tôligt)tråkigt, trist, långrandigt,enformigt även om person eller sak "tôlig" tôlig lektion, lärare,film etc
av IngerM - Rapportera
torra
(att) torka [av]

Helt enkelt en verbform bildad av adjektivet "torr". Vi övriga kanske skulle sagt "torka".
av cadahl - Rapportera
tragga
Att samtala om oväsentligheter eller med en andra part som brister i intresse. Eventuellt jämförbart med göteborgskans "tjöta". Även adjektiv "traggig".

Ex.
"Vi traggade i säkert en timme." (pratade strunt)
"Hon bara traggar om vädret varje gång vi ses." (tjatar)
"Han är så traggig." (överdrivet pratsam)
av cadahl - Rapportera
trillebör
rullebör, skottkärra
av Hans - Rapportera
trinn
steg

1. trappetrinn (trappsteg)
etc.
av Bo - Rapportera
Trua
hota
av Bo - Rapportera
truande
hotfull (från trua)
av Bo - Rapportera
träkka
draga, dra

1. Träkk i repet (dra i repet)
2. Ett huvudträkk i (ett huvuddrag i) etc.
OBS! Dra åt helvete (dra åt helvete)
av Bo - Rapportera
tränga
behöva, ha bruk för, tränga ti(ll)
av Johan - Rapportera
trätt
Trätt, att gnälla, skälla, klaga

"Slut å trätt nu!"

Norrland
av RocketDog - Rapportera
tsor
Ett träd som har tsor eller är tsorigt har förhårdnat trävirke som inte kan hyvlas till takpärtor och splitas vid t.ex. vedklyvning.Träd som fått tsor har av olika orsaker vuxigt snett och tsor uppstått när trädet försökt räta upp sig.Tsor förekommer främst hos tall men också i någon mån i gran.
av Bosse - Rapportera
Tuda
tjuta, gråta (jfr dk tude)
OBS!(betyder ej "tuta" som hävdats i medier...)
av Bo - Rapportera
tulle
Frizon i barnlekar som tjuv och polis etc. Exempel: "Nu tar jag dig!" "Tulle!"
av Ante - Rapportera
tummakaga
mandelmussla (bakverk)
av jjswede - Rapportera
tunhuk
person som kommer från Borlänge, egentligen Tuna.
av Jenny - Rapportera
tyckt
Att något är bra. Ex. ja ä borta husum å äte godis å drick dricka å tyck dä e tyckt.
av en riktig lurv - Rapportera
tydlig
egendomlig, konstig o likn, (används i Tranås m omnejd)
av hasse s - Rapportera
tykelt
ofta
av roby - Rapportera
tyveten
blyg
av Nuffe - Rapportera
tåcken
(tåcken) en sådan, vilken ex tåcken idiot
av IngerM - Rapportera
tåged
dimmigt (se tåga=dimma)

1. tåged kan ju bli tåket med anpassat uttal
av Bo - Rapportera
Täckt
Det står två kalvar ute på täckten
av Kocken - Rapportera
täppa
matta
exempelvis 1. Rengör täpporna (rengör mattorna)
av Bo - Rapportera
Töj
kläder
av Evert - Rapportera
törveaknarr
hackspett
av Sven Lundkvist - Rapportera
Tös
Tjej

(skånska)
av Skåningen - Rapportera
Tösapåg
Metrosexuell kille/man

(skånska)
av KM - Rapportera
Uga
vecka
av Bo - Rapportera
Uhällig
Adverb. Uhällig eller ohällig. Småländsk, ålderdomlig och vardaglig beskrivning av någonting som är besvärligt eller krångligt. Verb. Att vara uhällig vid någon betyder att man är retsam.
av Per - Rapportera
usken
Trött/frusen
av Maria - Rapportera
varvel
En varvel är en enkel låsanordning för dörrar.
På väggen sitter en vridbar liten stav som vrids (varvas).
I horisontellt läge håller varveln dörren stängd. Med vertikal varvel kan dörren öppnas.
av Gusten - Rapportera
vase
liten omogen pojke, i de flesta fall även synnerligen ohängd.
av Bertil - Rapportera
villappaskott
villappaskott eller villarpaskott, ursprungligen vildlappskott.

Samerna var ju ett okänt folk och både svenskar och utlänningar var lite rädda för dem eftersom de ansågs trollkunniga. Bl.a. kunde de ge folk värk, t.ex. ryggskott. Detta kallades vildlappskott. I södra Sverige fick detta namn sedan en lokal, mer förstålig variant som om det var knutet till någon ort; Villarp i stil med Tjörarp, Alnarp och Sibbarp.
av aulawabel - Rapportera
villappaskott
Skott som avlossades för att enligt gammal folktro bota värk i benen. Den sjuke skulle sitta på en jordfast sten, medan ett skott sköts över huvudet på honom. För att få bäst effekt skulle detta ske före soluppgången, och bössan skulle vara laddad med arvssilver. Skytten skulle vara någon som tidigare haft ihjäl någon människa, varför gamla soldater ofta anlitades. Känt från Örkened i Östra Göinge härad, Skåne.
av Urban - Rapportera
vindue, vinnue
fönster, vindöga

1. Stäng vinduet (stäng fönstret)
2. Vinduekarmen (fönsterkarmen)etc.
av Bo - Rapportera
vinner
orkar,förmår
av kerstin - Rapportera
Vraulbonn
Förhållande djupt vatten vid t.ex. fiske
av Fredde - Rapportera
vrövel
pölsesnakk, struntprat, skitsnakk etc.
av Bo - Rapportera
Vrövla
prata strunt, snakka skit (från vrövel)
av Hans - Rapportera
vrövla
prata strunt, snacka skit (från vrövel)
av Hans - Rapportera
väkk, väck
bort
1. Hon är väkk idag (hon är borta idag)
2. Ta väkk det där (ta bort det där)
3. Väkk med bollen (bort med bollen)
4. Få väkk honom härifrån (få bort honom härifrån) etc.
av Bo - Rapportera
vär
väder
av Bo - Rapportera
värvel
I norrbotten beteckning på ett vred som sitter fastskruvat på en dörrkarm och som används till att hålla dörren stängd.
av Donald F - Rapportera
vässla
Vässla används av mina föräldrar för en naturlig vattenkälla. De tror att ordet kommer från växel som i viltväxel men för en eller två korsande vattenådror.
De bor utanför Skara.
av Roger Brandin - Rapportera
yda
prestera,ge,göra ex 1. yta bistånd (ge bistånd), yda sitt bästa (göra sitt bästa), yta motstånd (göra motstånd)
av Johan - Rapportera
ÅDA
ÅDA är en ejderhona.
av Mats - Rapportera
ålahue
idoit
av Kallum - Rapportera
älling
ankunge (andunge)
av jjswede - Rapportera
änna
1. verkligen, förstärkningsord. Exempel: "det va la kul, änna!"
2. liksom. Exempel: "Han änna knödde sig på bara."
av Joel - Rapportera
ävja
Korvsjö, avsnörd från meandrande vattendrag
av Alf Johansson - Rapportera
Öfsadrôp
Takdropp
av oldis - Rapportera
Öfsadrôp (neu.)
Dropp utomhus från tak som saknar stupränna e dy.
av Jennyn - Rapportera
öfsadröp
takdropp
av Bodil Nytröm - Rapportera
ögg
Häst
av Martin N.Rörum - Rapportera
ölägga
ödelägga, fördärva, förstöra
av Bo - Rapportera
örmila
Ödla
av Per Rehn - Rapportera
örnastörta
tvestjärt
av jjswede - Rapportera
örsig
bråkig, jobbig, störig
av Veronika - Rapportera
övsadröp
(övsadröp) takdropp, jmfr eavesdrop som numera i engelskan betyder tjuvlyssna men som säkert kommer från ett gammalt nordiskt ord. Dvs stå vid övsan /knuten och tjuvlyssna
av IngerM - Rapportera
 
Lägg till ord med etiketten dialekt