Koor, koorna.
Pluralform av "ko", i stället för "kor". Uttalas "koårr".
Hört i Hässleholmstrakten, troligen vanligt på landsbygden i norra skåne.
skala kan betyda att man går fort. En kvinna i Blekinge som jämt gick snabbt och framåtlutande kallades i byn för skala-Betty
villappaskott eller villarpaskott, ursprungligen vildlappskott.
Samerna var ju ett okänt folk och både svenskar och utlänningar var lite rädda för dem eftersom de ansågs trollkunniga. Bl.a. kunde de ge folk värk, t.ex. ryggskott. Detta kallades vildlappskott. I södra Sverige fick detta namn sedan en lokal, mer förstålig variant som om det var knutet till någon ort; Villarp i stil med Tjörarp, Alnarp och Sibbarp.
Person som har klandervärd karaktär. Kan även användas om människor och djur som uppträder galet eller besynnerligt.
Känt dialektalt från i vart fall Uppland.
Ordet fänanvände en man från Skaraborgs län på 1950-talet. Han kunde säga " Det gör inte ett fän" och menade då att det gör inte något alls. Kanske att fän är en sammandragning av fjäder, som är lätt och många gånger liten. Men jag skulle vilja att någon annan förklarar härkomsten och utbredningen av detta dialektord.
Hälsning Karin
www.karinj.se
Ordet kneven betyder fumlig på västgötska. Ett exempel är att när man plockat blåbär länge för hand så kan man bli kneven alltså så stel så man blir fumlig och bären ramlar ur handen och ner på marken. Jag har skrivit ett vers på västgötska där ordet ingår, som är så här:
" I blåbäramarkera.
I summer ja skala te skogen.
De va etter bära en reven
man plocka och plocka å ble kneven.
Då måste ja stanna.
Fram kom sugel då man va sulten.
Vi solaglann
man ej bära fann
utan lonka hem å sovde gott
etter den goa skörd man fått"
( skrivet av Karin Johansson 2001)
Ordet snöga använde vi i Västergötland i min barndom ( på 1950-talet) och betyder helt enkelt snöa. ex. usch vad det snögar i dag.
Med ordet annevessareförstås annorlunda. Detta är på västgötskta och använt bland annat i Alingsås-bygden.
Skott som avlossades för att enligt gammal folktro bota värk i benen. Den sjuke skulle sitta på en jordfast sten, medan ett skott sköts över huvudet på honom. För att få bäst effekt skulle detta ske före soluppgången, och bössan skulle vara laddad med arvssilver. Skytten skulle vara någon som tidigare haft ihjäl någon människa, varför gamla soldater ofta anlitades. Känt från Örkened i Östra Göinge härad, Skåne.
Rangle är ett trästaket (typ rödmålat med träribbor som är "spetsade" och vitmålade i spetsen.
Det är koppllat till att något man byggt är RANGLIGT= OSTADIGT
Bra, mysig, skön, cool.
"Nigredos nya platta ä' väl fö' jäsi'len?" - Den nya skivan från Nigredo (en rockorkester) är väl bra?
Förekommer även som partikelverb - "att jäsa [på] ngt./ngn." - att gå och tänka på något/någon med varma eller positiva känslor.
Pjåsk, tjafs, trams, nonsens. Allmänt negativt omdöme.
"Men nu va'lä mycke joll" - Den aktuella nivån av trams i förevarande situation är intolerabel.
Förekommer även i verbform - jolla:
"Sluta jolla're" - Upphör genast med ditt förargelseväckande (omogna, gnälliga, obeslutsamma) beteende.
Avföringsrester som har fastnat i stjärtbehåringen och bildar små 'bär', i normalsvenskt språkbruk mer kända som kånkelbär.
Följer samma böjningsmönster som hallon, nypon och lingon.