#dialekt

käba

godis (folkmun i Kiruna)

änna

1. verkligen, förstärkningsord. Exempel: "det va la kul, änna!"
2. liksom. Exempel: "Han änna knödde sig på bara."

glyse

Betyder "titta stort och intensivt!"
Från Värmland

spenavarm

ljummen (vätska som är ca 37 grader )

kritter

kor (boskap)

gapa sömnigt

gäspa

vinner

orkar,förmår

blannevann

Läsk eller juice att blanda med sprit. Se även groggvirke.

stockaflöa

stockvälta

måk

fiskmås

hätte på

slutat regna
ex.så kan man säga:-vänta, gå ut när det hätte på!

(södra Småland)

bar-arseltidning

porrtidning

Mjölfisen

Det mjöl som blir kvar ovanpå tunnbrödet efter gräddning i vedeldad bakugn.

Förvedna

Nyfikna på göingska

grönne

Det betyder "fundera" på Värmländska

köna

Värmlandska för "flicka"

tittor

Ögonen.

Fuse

Ladugård

Uttal: Fuusä

Nalta

Lite, litegrann.

Exempel: "Han är nalta underlig."
Svenska: "Han är lite underlig."

bös

Synonymt med "alla andra". Gäller Gävle, kanske även andra delar av Sverige.
T.ex. i laguppdelning i idrott: "Vi två mot böset"

schyrre

schyst, just, bra, hyggligt

He

Ersätter sätta/ställa/lägga.

Exempel: Var ska jag he den här boken?

sulten

Hungrig. Uttalas på vissa ställen ungefär som "sulshten".

hua

ungefär "usch", södra norrland.

rabbe

att bromsa med foten när man tex åker spark utför en backe

speta

att göra någonting hiskeligt fort

"oj han spetade på bra" (han t ex sprang jättefort)

småländska

bös

odefinierad smuts, gyttja eller träskvatten.
även avskum när syftningen är ett väsen

Småländska

läre

Du läre göra dä imorrn bitti...
=
Du måste göra det imorgon bittida...

hörk

kaxig, stursk

talla

att ta på något, ofta något man inte borde röra